Pizzajävul

2008 augusti 26
by livsglimtar

Nej då, inte ligger jag och drar mig, hela dagen har jag flängt runt som en galning. Doktorn och vrålapan skrev jag om på förmiddagen, men jag glömde tala om vad jag handlade på vägen hem.

På sjukhuset vill man ju vara lite fin och jag har gått omkring och tänkt att jag skulle köpa en vacker morgonrock, så jag kikade in på Aces på hemvägen. En affär med lite dyrare kläder men snygga, hittade två nattsärkar nedsatta 50 %  och slog till, normalpris 1000 kronor styck, dyyyrt men vilket kvalitet.

Så nu funderar jag på om jag ska köpa en mysrock på Hemtex, de hade tidigare väldigt mjuka söta som inte var så dyra.

Väl hemma igen så sydde jag två örngott eller överdrag till husbilens två väldigt stora kuddar, måste ju ha något att byta med. Hängde upp den halvfärdiga klänningen,   

ska sy klar den imorgon, så ni får se hur den ser ut.

Ja, så ser de ut nattsärkarna i ljuvlig kvalité, de är lite rundade nertill med kort ärm. Tänker mig den där första riktiga dagen när jag masar mig ur sängen och kan duscha av mig lite lätt och sätta på mig en ren särk och må så där gott när jag kryper ner i sängen igen. Helt slut men må gott… har ju blivit opererad ett antal gånger så jag vet ju precis hur det brukar vara.

Till middag lagade jag en pizza på hela plåten med krabba på ena halvan och kalkon på den andra, men de där billiga krabburkarna är det inte mycket idé att köpa, bara krafs i burken och rätt smaklöst. Jag var så trött när jag medelst en sån där rund rullande kniv skulle dela pizzan i lagom bitar, fick inte av sista biten före kanten. Jag fick ett utbrott och gapade värre än vrålapan jag mötte tidigare på dagen. Min man stod där och bara gapade medans pizzabitarna flög omkring och kladdade ner både spisen och kaklet. Så förbannad jag kan bli nu för tiden på allt och ingenting. Superduperförbannad… går i atomer, klok man jag har, han sa inte ett dugg. Antar att han trodde att jag även skulle försöka skära upp honom som jag lät. Jag tog min pizzajävul som den fick heta och drog iväg till soffan för att lugna ner mig.

Jag är så helspidad att jag inte kan somna riktigt på dagen, jag lyssnar på avslappningsband och lyckas “tuppa av” en stund det är allt. Sen sitter jag uppe halva natten som om jag vore frisk, nu är klockan före tolv och jag borde sovit för länge sedan. Jag sliter fram tyger, syr, stickar sockor och gör allt för mycket som om det vore sista dagarna i mitt liv. Jag vet inte varför jag reagerade så här, som om det sitter en spiral i mig som nu är på sitt hårdast uppdragna läge. Splonk så far jag väl iväg och gud vet var jag hamnar då, hoppas jag somnar av en redig stund. Antar att jag efter torsdag kommer att gå ner i spagat här hemma och bara sova.

Nu ska jag dra täcket  över skallen, vi hörs imorgon alla mina sötnosar!

7 Responses leave one →
  1. 2008 augusti 27

    ((((((((((((((kramar))))))))))))))))
    Det är väl inte konstigt att känslorna staplas på höjden & tvären & se’n bara exploderar som en geyser till slut? Du har ju minst sagt fått din beskärda del & en tunna lort på det!
    Fast jag måste erkänna att jag gick från “Hmmm, kanske pizza till lunch” när jag läste rubriken, men det halkade av menyn när jag kom längre ner i texten & bitarna flög… Min vikt tackar dig! ;)

    Mysiga “jamisar” som min syrra kallade dom när hon var liten! Jag tror jag ska investera i nå’ra också att ha som myskläder hemmavid när man inte mår sådär 100… :)

    Hoppas solen skiner på dig resten av veckan!

  2. 2008 augusti 27
    kvinnotankar permalink

    Visst är det viktigt att få känna sig fin. Plus känslan av att vara lite normal när man sliter av sig sjukhusrocken.
    Nervositet är inte att leka med den kan få en att bli riktigt toppad, jag vet :)
    Kramar till dig

  3. 2008 augusti 27

    Jättefina nattkläder. Skönt att få lyxa till det sådär.

    Kram

  4. 2008 augusti 27

    Ja, du så där dyra nattsärkar har jag verkligen inte i mina lådor, men jag kände att jag vill vara fin känna mig lite extra fin, kan gå runt med dessa nattrockar och strunta i morgonrock ifall det är lagom varmt.
    Det normala i mina lådor är ju stora T-shirts som jag har köpt billigt, två-pack du vet.
    Kram på dig min vän

  5. 2008 augusti 28

    Om man nu sover och vilar så pass mycket som du gör, så ska man väl göra det med stil! Njut av lyxen:) Har du tofflor som passar den nya stilen? Kanske några med fluffiga bollar eller kanske några med öron? Vilken toffeltyp är du?

    Jag ska nog försöka ta efter dig lite för jag såg ett foto på mig i mina sovkläder… det är en sunkig historia, tro mig. Jag behöver verkligen piffa till mig nu när jag inte är gräsänka längre…*S*
    Men det är lite svårt att hitta rätt, ofta är det en massa fåniga tryck på nattsärkarna. Jag skulle inte kunna sova med Bettyboop på tissarna…:P
    *kram*

  6. 2008 augusti 28

    Ha ha där är du lik mig jag blir galen på alla de där äckliga trycken de gör på T-skirtarna. Plastiga saker som gör att det blir varm att sova i.
    Tofflor har min man och jag dividerat om, jag ska nog ha ett par slip in (stavas de så?) med bara enfärgad frotté eller vad de är gjorda av. Jag tänkte att de skulle få vara sjukhustofflor och inget man går här hemma med. Men det är ju lite kul med tofflor med öron och andra saker på… men jag vill vara praktisk, det ska gå lätt att ta sig i och ur. Ny opererad är man inte så pigg på att böja sig ner.
    Så nu är du gräsänka igen.. ähh så tråkigt.
    Kram

  7. 2008 augusti 28

    …*S*…nej nej, jag är INTE gräsänka igen. Där av behovet att piffa upp särken lite;) Nu när han ser eländet…*S*
    Jag klarar inte av tofflor för att de är så obekväma att dra upp under rumpan i tv-soffan eller krypa ner i sängen med. Jag väljer gosiga raggsockar istället (de är tvättbara också).
    Min man har ett par “björnfötter”… du vet lurviga med stora klor. Alltså, de är ju inte så sexiga, men han älskar dem. När vi var hundvakt en gång blev hunden jätterädd för dem och morrade strängt åt dem… det var riktigt roligt…*S*

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS