Lite historik om duvan

 Titta vad jag hittade på tal om duvungar som man  aldrig ser….

Tamduva (Columba livia). Tillhör familj Duvor

 

Tamduvan förekommer över hela världen utom i polartrakterna. Alla varianter tillhör arten Columba livia vars vilda form är klippduva. Dock räknas även turturduva, Streptopelia turtur, som i viss mån domesticerad. Den vita duva som ofta ses på cirkusar och inom ¤duvmagin är en domesticerad form av skrattduva, Streptopelia roseogrisea. Se även ¤brevduva.

Duvor har antagligen sedan forntiden levt vid sidan av människan varhelst hon slagit sig ner, och utan att vara direkt tama har duvornas ungar varit lättfångade byten. Det tidigaste beviset på sådan s.k. duvslagskultur är duvfigurer i terrakotta från Irak, daterade till ca 4500 f.Kr. I Egypten och Mellanöstern finns det fortfarande exempel på liknande duvkulturer.

Tamduvan anses ha blivit domesticerad i egentlig mening, med bl.a. utveckling av de stora färg- och formvariationerna, från ca 1500 f.Kr. I mitten av 1200-talet blev duvuppfödning vanlig i England, och stora duvslag som kunde producera tusentals ungar årligen byggdes vid slotten. Rätten att ha duvslag var ett adligt privilegium, som vållade stor irritation bland de underlydande bönderna vilkas utsäde duvorna åt upp.

Tamduvor och förvildade tamduvor är monogama under sin livstid. De kan bli upp mot 15 år gamla. Liksom hos vilda duvor deltar båda könen i bobyggandet. Honan lägger två ägg. Ruvningstiden är 16–17 dagar för tamduvor, för turturduvor två dagar kortare. Ungarna matas de första 4–5 dagarna med ett sekret innehållande fettceller från krävans epitelvävnad, s.k. duvmjölk.

Uppfödning av tamduva för slakt ger ca 20 ägg och 10–14 ungar per par om året. Duvorna slaktas när de är ca fyra veckor gamla och väger då 300–350 g. Lämpliga för köttproduktion är raser som ger mycket kött samtidigt som de har god fruktsamhet, t.ex. carneau och king. Duvuppfödning för köttproduktion i större skala finns i dag bl.a. i USA, Ungern, Italien och Frankrike. Josefine Lärn-Nilsson (från Nationalencyklopedin)